Barnmatsdieten...

En av mina favoritbloggare Sporty Spice skrev för ett tag sedan om knäppa dieter. Jag nickade instämmande. Diettrender är otroligt fascinerande och ganska skrämmande. Ena veckan käkas det bara bacon och grädde och nästa vecka ingenting alls. Men frågan är om inte det här är den skummaste dieten. Tydligen bantar diverse hollywoodkändisar och en ganska tragisk bloggare genom att käka barnmatsburkar.

Lillkillen fick en halv sådan där burk till lunch, vilket är ganska sällsynt (brukar försöka laga den mesta maten själv), jag studerar innehållsförteckningen: potatis, majs, kalkon, ris, rapsolja och vatten. Hmmm liknar inte det här....vanlig mat? Skillnaden är väl att den är mosad till oigenkännlighet, inte innehåller salt och serveras i små glasburkar? Hur kan man tro att det skulle leda till viktminskning? Är det inte lika bra (och kanske lite billigare) att salta mindre och sedan äta pyttesmå portioner av vanlig mat? Jag bara undrar...

Men idag käkade jag faktiskt också barnmat. Inte den där halva barnmatsburken, den fick Lillkillen behålla själv, men väl det gröna mos som jag serverade till. Inspirerad av ett recept ur "Josses barnmat" kokade jag: potatis, palsternacka, fryst broccoli, frysta gröna ärtor och lite persilja. Sedan mixade jag det med en klick smör. Det blev läskigt grönt och supergott :-) Ett tips till både små och stora matvrak!

Boktips...

På tal om diet så ställde jag mig på vågen i morse, -1,5 under januari. Kanske inte mycket att skryta över men keep in mind att jag äter vanlig mat, godis och fikabröd ibland (men inte överdrivet mycket). Inga knasiga dieter alltså. Visserligen tränar jag ju men inte heller det i någon överdriven form. Ammar också fortfarande men inte så ofta så att jag tror att det gör någon skillnad. Jag kanske inte tappar vikt i rasande tempo men jag tror att det mitt sätt är mer hållbart. Målet är att stå på startlinjen till Göteborgsvarvet några kilo lättare, lyckas jag inte får jag väl dela en barnmatsburk med Lillkillen efteråt! :-)

Dagens bebislunch! Det hemlagade gröna supermoset och en halv burk bantarmat :-)

Tuff natt blev bra dag...

Det verkar som att Lillkillens första tand är på väg. En jobbig upplevelse i en liten killes liv och en sömnlös natt för hans föräldrar.

Det lustiga var att när vi vaknade strax innan 9 (som vanligt) så var jag som en zombie som knappt visste vad jag hette. Lillkillen å andra sidan var lika strålande glad som vanligt. Han hade ju också sovit dåligt, jag får inte ihop det här.

Efter morgongröt och lite slappande på lekmattan tog vi en lång promenad i solen. Naturligtvis kände jag mer för att lägga Lillkillen i spjälsänget och lägga mig själv på sängen men jag tvingade mig själv ut och ångrade mig verkligen inte. Fick ihop nästan en timmes promenad och kände mig mycket piggare efteråt.

På eftermiddagen klämde jag veckan sista träningspass. Fick inte riktigt ihop 40 minuter löpning men väl 33. Trots gårdagen kändes benen hyfsat pigga, lite stelt i ena knävecket bara. Efter löpningen hann jag med de poworkout-pass som jag missat under veckan. Så på det hela taget är jag mycket nöjd med träningsmånaden januari. Om det har gett något resultat på vågen återstår att se imorgon bitti.

Klart godkänt!

Målet med dagens träning var 5 kilometer "så snabbt jag kan" på löpbandet. Tanken är att jag ska göra det en gång i månaden för att se hur snabb jag (förhoppningsvis) kan bli. Resultatet av dagens löpning ser kanske lite blygsamt ut men jag är faktiskt grymt nöjd med att jag kom under 30 minuter! Tror att jag kan bättre men nu har jag något att utgå ifrån i alla fall.

Problemlösning...

Om det nu var ett riktigt problem det där med fikat så löste jag det med vindruvor, ost och bröd. Och liiite fikabröd, men jag tog faktiskt inget. Heja mig! :-)

Vad som är mindre bra är att jag hoppade över träningen igår, kunde inte hitta någon energi till det. Kommer inte hinna idag heller, men om löpningen går bra i helgen kanske jag kan klämma in några poworkouts också :-)

Jag överlevde...

Nej jag flög inte av bandet en enda gång! Tänkte att man kanske inte gör det så lätt om man inte har hon den där Jillian som står och skriker på en. Passet gick bra men jag hade nog kunnat skruva upp tempot lite mer under den sista intervallen, fegade lite! :-(Något att tänka på till nästa gång.

Något annat att tänka på är att inte fuska med lunchen de dagar jag ska springa. Av någon anledning blev det lite tokigt med tiden och bråttom med Lillkillens lunch. Innan jag visste ordet av satt jag där med mackor och ett kokt ägg. :-(

-10

Det är kallt i Göteborg idag. Jag som har fantiserat om långa löpturer i kortärmat och långa, långa cykelturer på isfri asfalt. Nu funderar jag mest på hur jag ska få fast fårskinnet i sittvagnen och var de vindtäta vantarna ligger. Vi måste ju ta oss ut på en liten promenad i alla fall!

Lillkillen försöker sova. Det går inget vidare. Han ligger mest och skriker åt figurerna i mobilen! Alltså den som hänger ovanför sängen, någon annan har han inte :-)

Ikväll står det löpintervaller på schemat! Det är dessa som kommer göra mig snabb som en....ja whatever...kommer inte på någon bra liknelse! Så säger min duktige make i alla fall! Gillar inte intervaller, men idag ska jag verkligen ge det en chans och köra stenhårt. Måste bara försöka få bort den där bilden ur huvudet då jag flyger av löpbandet som en av deltagarna i biggest loser. Har aldrig sett någon göra det i verkligheten men där gör de det hela tiden, läskigt! Får försöka tänka glada tankar istället, om hur jag studsar över mållinjen i Göteborgsvarvet! That's it!

Nu sover han visst...

Fika...

Så här skrev jag i söndags:

För att ytterligare tuffa till det så utnämns nästa vecka till sockerfri. Wish me luck!

Sockerfri betyder enligt mig, inget fika och inget godis. Innan jag utnämnde veckan till sockerfri funderade jag snabbt ut vad som skulle hända under veckan. Skulle jag hamna i några situationer som skulle bli svåra att klara? Svaret blev nej, nästa vecka (d v s den här veckan) händer ingenting speciellt, jag har inte ens planerat något till helgen. En sockerfri vecka skulle bli en promenad i parken...Idag kom jag i håg...jag har bjudit hem mammagruppen på fika nu på fredag...

Ett helt gäng sköna mamas som förväntar sig...fika! Hur ska jag lösa det här? Vägrar ge upp min utmaning och att bjuda på fika men inte ta något själv känns ju fånigt. Kanske kaffet är det viktigaste för nyblivna mammor? Kanske får köpa sån där speciell lattemjölk och blända dem med olika kaffevarianter istället :-) Vi får se hur jag löser det, nu ska jag i alla fall sova. Jag börjar sitta uppe alldeles för länge på kvällarna, dumt på många sätt men inte minst med tanke på att Lillkillen just nu sover som en prins...d v s vaknar lite tidigare :-) Godnatt!

Tuff vecka kräver tuff frukost...

Grundade med havregrynsgröt med nötter, frön och resterna av lillkillens banan samt ett kokt ägg. Att äta något med sked är verkligen perfekt när man har en liten hungrig kille som vill äta också. "En sked till dig och en sked till mig".

Ett annat tidsbesparande knep jag kom på var att byta om till träningskläder direkt på morgonen! På så sätt var jag redo när lillkillen sov sin förmiddagslur. Jag hann med: 10 min uppvärmning på trainern, ben, rumpa, rygg och "stabil mitt" med poworkout!

Skruvar upp tempot...

Träningen går bättre och bättre. Den här veckan har gått riktigt bra, det enda jag inte riktigt fixar är det där med yogan. Det har blivit fel, känns som ett stressmoment (även om det borde vara precis tvärtom). Därför tänker jag inte planera in yoga utan istället köra när jag känner för det, så får vi se om det blir någon skillnad.

Tre veckor har gått sedan jag började träna lite mer "på riktigt", nu gäller det att utmana kroppen och öka tempot. Nästa vecka utnämns därför till "tuff vecka". Planerar att göra följande:

2 pass trainer + minst 4 poworkout (en nivå högre)
1 pass löpning intervaller
1 pass löpning 5 kilometer på tid
1 pass löpning långt och lugnt (minst 40 minuter)

Tanken är att jag ska springa 5 kilometer på löpband "så snabbt jag kan" en gång i månaden för att förhoppningsvis se att jag blir snabbare och snabbare.

För att ytterligare tuffa till det så utnämns nästa vecka till sockerfri. Wish me luck!

Ska jag orka detta måste jag vara pigg och utvilad så nu säger jag tack och god natt för den här veckan!

Magmuskler...

Det börjar hända något trevligt, jag har börjat få magmuskler igen. Det var ett tag sedan, ett kärt återseende! Efter graviditet och förlossning är det säkert lätt att tro att magen aldrig blir som vanligt men nu känns det faktiskt som att jag är tillbaka. Så till er alla nyblivna mamas som kämpar, ge inte upp. Men ta det försiktigt i början! Så här gjorde jag, hoppas att det kan inspirera.

Direkt efter förlossningen kändes det som att jag inte hade några magmuskler överhuvudtaget. Då jag förlöstes med kejsarsnitt hade jag också ganska ont i magen, i och runt såret. Precis som under graviditeten fick jag hjälpa till ganska mycket med händerna till exempel för att komma ur sängen. Jag började ganska tidigt med Olgas andningsövningar och vanliga knipövningar och märkte snart skillnad, kände att jag började koppla på magmusklerna mer när jag gjorde vardagliga saker.

På grund av såret fick jag inte lyfta något som var tyngre än min son de första två månaderna. Ärligt talat så kunde jag faktiskt inte lyfta något tyngre. Efter runt två månader började det kännas bättre, jag kände att jag kopplade på magmusklerna när jag skulle lyfta saker eller resa mig upp. På efterkontrollen (någon gång i mitten av september) tyckte barnmorskan att jag skulle vänta med att träna magmusklerna tills Lillkillen var 3 månader men att det var helt ok att börja springa och cykla. Då först började jag träna mer än barnvagnspromenader men fortsatte enbart med andnings- och knipövningar som magträning.

Efter tremånadersdagen började jag träna lite plankor. Gick ut med höga ambitioner, varje dag skulle jag köra, men naturligtvis blev det inte riktigt så. Efter första gången hade jag så ont i magen att jag knappt kunde sträcka på mig. Träningsvärk! Tog det lite lugnare men fortsatte. Sedan hittade jag poworkout-appen och började med "stabil mitt-passet" på lägsta nivån. Jag gillar verkligen principen med de olika nivåerna, de gör det lätt att se framsteg även när det ibland känns tungt.

Idag fyller Lillkillen 6 månader och jag är uppe på nivå 15 på "stabil mitt". Jag kommer i alla byxor som passade innan graviditeten och när jag spänner magen känner jag magmuskler. Magen ser i stort sett ut som den gjorde innan och musklerna finns där, det känns. Strax ovanför ärret efter kejsarsnittet känns det fortfarande lite obehagligt ibland men det gör inte direkt ont och blir bättre och bättre för varje dag.

Vila!

Att vila är nyttigt! Känner riktigt hur mina benmuskler bygger upp sig och blir superstarka. Idag har jag bara vilat och haft jättetrevligt lunchbesök och ätit....ähm...choklad!

Skickat från min iPhone