Det är tydligen vår nu enligt metrologerna på SMHI. Själv tycker jag mest att det liknar höst!
I helgen har jag kört två pass på cykel, i lördags dagen efter den stora STORMEN blev det nästan fyra mil. Jag sköt upp cyklandet in i det sista eftersom blåsandet (igen enligt SMHI) skulle lugna av ju längre dagen gick men till slut kunde jag inte vänta längre utan fick bita i det sura och bege mig ut.
De första två milen flöt jag fram med vinden i ryggen men när jag vände och skulle hem var det inte lika roligt. Känslan var som att cykla rakt in i en vägg och sedan fastna där. Det gick inte att utnyttja farten i nedförsbackarna utan för att komma någon vart överhuvudtaget var det bara att trampa på. Till slut tog jag mig hem i alla fall, med värkande lår och iskalla kinder...sällan har en kopp te smakat så gott.
Idag (söndag) blev det ett något kortare pass men istället hade vinden fått sällskap av ytterligare ett element...regnet.
Varför beger jag mig ut och cyklar i detta väder? Det finns ingen cyklist som kan tycka att det är roligt, eller? Jag tänker så här, om jag bara ska träna utomhus när det är fint väder hur mycket träning får jag då? Dessutom känner jag mig betydligt mer nöjd med min insats när jag kommer hem om jag har cyklat en runda i motvind och regn än om jag cyklat i fint väder. Så jag fortsätter cykla tills vindbyxorna ruttnar på mina ben men jag fortsätter också drömma om fina sommardagar!
I helgen har jag kört två pass på cykel, i lördags dagen efter den stora STORMEN blev det nästan fyra mil. Jag sköt upp cyklandet in i det sista eftersom blåsandet (igen enligt SMHI) skulle lugna av ju längre dagen gick men till slut kunde jag inte vänta längre utan fick bita i det sura och bege mig ut.
De första två milen flöt jag fram med vinden i ryggen men när jag vände och skulle hem var det inte lika roligt. Känslan var som att cykla rakt in i en vägg och sedan fastna där. Det gick inte att utnyttja farten i nedförsbackarna utan för att komma någon vart överhuvudtaget var det bara att trampa på. Till slut tog jag mig hem i alla fall, med värkande lår och iskalla kinder...sällan har en kopp te smakat så gott.
Idag (söndag) blev det ett något kortare pass men istället hade vinden fått sällskap av ytterligare ett element...regnet.
Varför beger jag mig ut och cyklar i detta väder? Det finns ingen cyklist som kan tycka att det är roligt, eller? Jag tänker så här, om jag bara ska träna utomhus när det är fint väder hur mycket träning får jag då? Dessutom känner jag mig betydligt mer nöjd med min insats när jag kommer hem om jag har cyklat en runda i motvind och regn än om jag cyklat i fint väder. Så jag fortsätter cykla tills vindbyxorna ruttnar på mina ben men jag fortsätter också drömma om fina sommardagar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar