torsdag 31 mars 2011

Snabbaste femman

Jag har slarvat med styrkan den här veckan, men idag lyckades jag i alla fall släpa mig till gymmet för månadens femkilometerstest! Resultatet blev 28,32 drygt en minut snabbare än förra månaden! Väldigt nöjd med detta, tyvärr lyckades jag trycka på fel knapp så jag har inget bildbevis, ni får ta mig på mitt ord! Tid att slå 28,32!

Nu säger jag godnatt, skriver mer om månadens framsteg imorgon!

Skickat från min iPhone

tisdag 29 mars 2011

Längsta...

Slog till med längsta löpbandspasset ever idag! Vill nog aldrig mer springa så långt på löpband för det gjorde ont lite överallt och var otroligt tråkigt! Ingen go känsla! Men det är väl bara att glömma och gå vidare antar jag!

11. Favoritkonditionsträning

Det går ju sådär med min blogggutmaning, men jag har inte glömt. Här kommer en fråga till...

Spontant säger jag cykling. Cykla i grupp är oslagbart, du kommer ut på långa härliga rundor, träffar människor som du aldrig skulle ha träffat annars, stannar och fikar ställen där du aldrig skulle ha fikat annars och cyklar sedan hem och njuter av din prestation.

Att cykla själv kan också vara riktigt skönt. Du väljer själv var du kör och i vilket tempo. Eftersom jag inte klarar av att cykla med musik så hinner jag tänka massor under ett cykelpass. Nackdelen med att cykla själv är väl att det kan vara riktigt surt om det blåser mot...och att fikapauserna blir tråkiga :-)

Nackdelen med cykling i allmänhet är att det är en prylsport. Prylar tar tid, kostar pengar och kan krångla. Punktering, hoppande kedjor och trilskande växlar...I don't like it!

Ju mer jag springer börjar jag därför gilla enkelheten med löpningen. På med skorna och kör liksom. Det värsta som kan hända är att man snubblar och stukar foten eller? Dessutom är löpningen mer tidseffektiv (mitt favoritbegrepp som småbarnsmorsa :-))Det jag saknar i löpningen är den sociala biten. Är grymt sugen på att testa Friskis löpträning i grupp men har inte riktigt vågat ännu, fånigt jag vet! :-)

Sammanfattningsvis, cykling vs löpning

Socialt 1-0
Skonsam träning 2-0
Dyrt 2-1
Tar tid 2-2
Fikapaus är helt ok 3-2
Det gör ondare att ramla 3-3

Jämt så det förslår alltså, nu måste jag fixa lunch till den lille Buskillen innan han äter upp min dator.

måndag 28 mars 2011

Inspiration...

På förmiddagspromenaden gick vi in på hälsokostbutiken enbart för att köpa en weledakräm till Lillkillen. Expediten var pratglad och diskuterade villigt olika produkter och trots att vi inte handlade mer än krämen kom vi ut med Hälsa-tidning och flera receptbroschyrer! Trevligt med engagerad butikspersonal.

Efter hälsokosten blev det ett snabbt besök på mataffären. Där kunde jag inte motstå nya fitness löpspecial, trots att jag redan hade en påse med läsbart i väskan!

Bläddrade lite i Hälsa när vi kom tillbaka och upptäckte till min stora glädje att även den innehöll ett reportage om löpning! Har i stort sett aldrig läst Hälsa och blev positivt överraskad av innehållet, bra recept, eko-skönhetstips, kläder, träning mm. Nu har jag massor att läsa ikväll, alltid bra med inspiration!

söndag 27 mars 2011

Löpband vs springa utomhus

Jag springer fortare 1-0
Jag springer kortare 1-1
Inte väderberoende 2-1
Tråkigt!!! Dålig variation 2-2
Jag måste först transportera mig till löpbandet (ej tidseffektivt) 2-3
Kan kombineras med annan gymträning 3-3

Helt enkelt inte så värdelöst det här med löpband. Även om tråkfaktorn väger tungt! Idag lyckades jag slääääpa mig iväg i alla fall, det hade visserligen slutat regna innan jag kom ut men det kändes inte riktigt bra att springa mitt första pass i de nya skorna genom vattenpölar! Löpningen kändes annars helt ok och de nya skorna var fantastiska, vilken skillnad!

Är hyfsat nöjd med veckans 3 löppass. Nästa vecka är målet att springa 4, 2 på gymmet och 2 lite längre utomhus!

Sugen...

Jag är grymt sugen på att testa mina nya skor idag! Problemet är att jag inte är vidare sugen i snöblandat regn :-( Trodde det var vår nu! Bilden är från igår då jag sprang i sol på torra vägar!

lördag 26 mars 2011

Nu jäklar!

Nya skor! Snabba, snygga och sköna. Sprang mitt sista pass i de gamla trotjänarna imorse, det gick helt ok. Men nu...nu jäklar! Tänk vad ett par rosa godingar kan göra för motivationen!

torsdag 24 mars 2011

En riktig soffpotatisdag!

Jag har massor av ursäkter till varför jag missade löppasset igår och varför dagens planerade långpromenad bara blev en kortis till affären. Jag skulle också kunna berätta varför jag valde superspännande hockeymatch (go Luleå!) framför tränings-dvd! Men jag tänker inte göra det!

Det är ingen ide att ångra det som har varit! Jag får göra bättre någon annan gång helt enkelt! Nu ska jag fortsätta njuta av dagen och bara läsa liiite till, Lillkillen somnade tidigt och har sovit gott hela kvällen så jag misstänker att det blir en tidig morgon!

tisdag 22 mars 2011

Jaaa!

Luleå vann! :-) Nu är det verkligen hög tid att sova!

Skickat från min iPhone

Dagens...

Det blev intervaller, 30 minuter. Därefter 3 poworkout. Löpningen kändes till en början riktigt bra men det här med intervaller, inte riktigt min grej, lite stressigt i längden...hoppas verkligen att det ger något! :-) men det gör det nog!

Nu sitter jag och funderar på om jag orkar hålla mig vaken för att se avgörandet i första hockey-semin mellan Luleå och Skellefteå...toktrött så det blir nog sängen om en stund! Go Luleå trots allt! :-)

Skickat från min iPhone

10. Då mår jag som bäst

Som hyfsat nybliven mamma måste jag nog säga att jag mår som bäst när jag är utvilad, när min son är harmonisk och mår bra och när jag har gott om tid, gillar inte att stressa!

Svårare än så är det inte! :-)

måndag 21 mars 2011

Veckan som gick

Jag är verkligen jättenöjd med att jag fick till tre löppass förra veckan. Det satt lite långt inne, har sovit dåligt och varit allmänt oinspirerad. Började till och med överväga att skita i hela grejen med Göteborgsvarvet. Nu känns det bättre! Har noterat en grej när jag springer, det känns helt ok att springa långt!

Jag menar, det tar inte emot, jag tappar inte energi, får inte ont någonstans. Det känns ok helt enkelt! Problemet är farten, jag liksom bara lufsar på. Det spelar ingen roll hur långt jag springer jag håller nästan alltid samma hastighet. Av detta har jag dragit följande slutsats, distansen kommer inte vara något problem, jag skulle kunna "lufsa runt" det där Göteborgsvarvet imorgon om det vore så (är jag kaxig nu? ni som har sprungit?) men frågan är om jag skulle vara nöjd med det? Att springa snabbt är inte det viktigaste och jag tävlar verkligen inte med någon annan än mig själv men jag vill ju bli en bättre löpare, det är därför jag gör det här. Och för att bli en bättre löpare måste jag lära mig att bli starkare och snabbare inte bara lufsa på!

Maken kom med nyheten som jag nog faktiskt räknat ut själv. Du måste köra mer intervaller! Testar därför följande upplägg under några veckor: 2x intervaller och 1x distans för att se om jag lyckas öka farten något. Jag kommer även klämma in 2 yogapass, 2x styrka (på gymmet, poworkout eller hela kroppen-dvdn beroende på tid) samt 1 långpromenad med barnvagn. Jag promenerar visserligen varje dag men de här dagarna ska jag försöka få promenaden till ett ordentligt träningspass, d v s byta om till träningskläder, gå längre än jag brukar och lägga in lite löpning om och när det passar.

Nu är det dock hög tid att sova. Lillkillen har sovit stenhårt hela kvällen så jag misstänker att han kommer vakna tidigt! :-)

9. Mina inspirationskällor

Jag ligger rejält efter i bloggutmaningen, ska försöka svara lite kortare i fortsättningen så att jag hinner med fler frågor.

Inspireras gör jag av mycket och många. Jag imponeras och inspireras ofta av människor som överträffar omgivningens förväntningar, som slår ur underläge och segrar! Tänk till exempel på curlinglandslaget som sopade banan (*höhöhö*) med storfavoriterna Canada i Vancouver-OS, mäktigt!

Försöker följa några träningsbloggar varje dag men har inte riktigt tid att läsa lika mycket längre. Genom bloggarna hittar jag inspiration och motivation till min egen träning. En av mina absoluta favoriter är MarathonMia, en stentuff ultradrottning som inte räds utmaningar. Inspirerande bara det, men när jag läste på lite och upptäckte att MarathonMia för inte så väldigt många år sedan var överviktig, rökte och gjorde allt annat än sprang maraton blev jag än mer imponerad och inspirerad. En annan före detta soffpotatis som klarar allt det där, kan hon så kan jag liksom! :-)

torsdag 17 mars 2011

Man kan inte vara på topp jämt!

Dagens lunch...våfflor! Jag åt dem (notera plural) med bär och turkisk yoghurt blandad med vaniljsocker! En härlig röra av fett, socker och kolhydrater...Inte det minsta nyttigt, men väldigt, väldigt gott! :-)

Yoga-genombrott

Har haft en underbar natt och morgon! Lillkillen har sovit som den prins han är från klockan 19 till klockan 6, var bara vaken en kort stund vid 3. Det är oslagbart skönt att sova hyfsat ostört och helt klart värt att gå upp så tidigt! Märker att jag hinner väldigt mycket bara genom att gå upp en timme tidigare...

När Lillkillen tog dagens första tupplur hann jag dessutom yoga. Så skönt! Var lite stel i benen och ryggen men nu känns allt mycket bättre...:-)

Kände dessutom av det här med övning ger färdighet då jag för första gången på mycket länge la ner fötterna i golvet när jag låg i plogen...

Bild från den alldeles utmärkta boken Yoga för kvinnor av Karin Björkegren

måndag 14 mars 2011

8. Favoritmat

Om jag måste välja något skulle jag välja något prisvärt och lättlagat, med mycket grönsaker. Något som passar lika bra en lördagskväll som en helt vanlig tisdag.

Dagens middag, ugnsrostade grönsaker, tycker jag passar in på samtliga punkter. Idag hade vi inte så mycket hemma men det blev i alla fall potatis, morot och palsternacka som jag rostade i ugnen med olivolja, salt och peppar. Över de färdiga grönsakerna smulade jag lite fetaost och kryddade med persilja. Det blir verkligen supergott!

Idag åt vi dem till quornfilé och kranvatten men det hade lika gärna fungerat med en god köttbit och kanske ett glas vin. Men jag hade nog faktiskt kunnat äta dem som de är också :-)

Men precis som med alla andra "favoriter" som musik, film, böcker mm så kan det bli för mycket av det goda. Jag skulle ju inte vilja äta det här varje dag, precis som jag inte skulle vilja äta pizza varje dag. Visst kan det vara gott med småsunkig snabbmat ibland men känslan efteråt brukar sällan vara så bra!

Att välja...

Äntligen har den lille busen somnat bredvid mig! Nu har jag två val:

1. Jag kan försiktigt lyfta över honom i spjälsängen (och riskera att han vaknar) och gå ut i vardagsrummet och köra veckans första träningspass.

2. Jag kan ligga kvar, läsa ett par kapitel i den där boken som jag nästan aldrig orkar med.

Det lutar åt det senare...känner mig lite lat! :-)

söndag 13 mars 2011

Både bra och dålig vecka...

Shit vilken vecka! Yttre omständigheter har gjort att jag inte varit i närheten av min planering för veckan, men så är det ibland! Det jag dock får vara nöjd med är att jag den här veckan fått till de två längsta löpturerna i år. Nästa vecka kör jag på samma planering, hoppas att det går bättre då!

7. Favoritövning

Plankan, utan tvekan. Jag gör plankor nästan varje dag. Inte för att det är roligt men för att det fungerar så bra. Plankan har hjälpt mig att bygga upp mina magmuskler efter graviditeten mycket snabbare än vad jag räknade med. För att motivera mig i min "plankträning" brukar jag använda poworkout-programmet "stabil mitt", på så sätt kan jag se min progression på ett mycket tydligt sätt. När jag började använda appen startade jag på nivå 1 och orkade inte göra plankan på fötterna utan stod på knä, nu är jag på nivå 20 och gör alla plankor på fötter och händer! Mer om min magträning efter graviditeten kan ni läsa här. Kolla också in Olgas blogg om ni inte redan gjort det, hon är drottningen av plankor! :-)

lördag 12 mars 2011

6. Mål med träningen

Dags för sjätte delen i bloggutmaningen.

I och med Tjejklassikern, som jag genomförde 2008, började jag inse hur viktigt det är för mig att ha ett konkret mål. Jag kan inte bara tänka att jag ska träna för att må bättre eller bli piggare t ex. Det hade aldrig motiverat mig till att träna simning med våtdräkt i iskallt vatten, det gjorde däremot Vansbro tjejsim. Det hade aldrig motiverat mig till alla regniga cykelturer, det gjorde däremot målet att cykla Vätternrundan på under 13 timmar...Ni förstår hur jag tänker!

Problemet är när det är ett mål som ligger långt fram, då gäller det att hitta små konkreta delmål, som efter graviditeten då det kunde vara att klara plankan på fötterna ett visst antal sekunder, orka springa 5 kilometer på under halvtimmen, komma i de där jeansen mm

Allt ovanstående är nu uppnått. Nu jobbar jag på löpformen för att klara Göteborgsvarvet på en bra tid. Vad som är en bra tid har jag inte riktigt bestämt, jag har ju aldrig sprungit det innan så jag har ingen tid att slå. Men jag tror att det kommer växa fram under träningens gång.

Vill bara förtydliga att jag självklart tränar både för att må bättre och bli piggare men just nu räcker det inte med bara det som motivation.

fredag 11 mars 2011

Äntligen lite löpning!

7,6 km, nytt distansrekord för i år. Efter tre turbulenta dagar (orkar inte skriva varför) utan träning var det skönt att vara igång. Sprang lugnt och hyfsat oplanerat, bestämde väg under tiden jag sprang och fick ihop en riktigt bra runda! Lyssnade på alldeles för hög musik, tänkte inte utan bara sprang. Extremt nöjd och glad! :-)

Mina bästa barnmatstips del 2.

Snabbaste lunchfisken:

Jag är verkligen inte bra på att laga fisk. Eftersom min man är allergisk så lagar jag det ytterst sällan. Äter jag fisk blir det sushi, skaldjur, färdigköpt gravad lax, mikrokokt laxfilé eller makrillfilé på burk, lättlagat med andra ord :-) Till Lillkillen serverar jag fisk en gång i veckan och efter några misslyckade försök har jag hittat på följande rätt som kan varieras med sås och olika grönsaker.

På ICA köpte jag fryst miljömärkt rödspätta. Spättafilén lägger jag i kokande osaltat vatten. Ibland lägger jag i en liten klick smör och lite fryst dill. Fisken är klar på ca 5 minuter. När den kokat klart tar jag upp den, dubbelkollar så att den inte innehåller några ben, tar bort eventuellt skinn och mosar med lite smör (om jag inte haft det i kokvattnet). Oftast gör jag också en sås som jag smaksätter med citron och dill. Ibland blir det bara ett par droppar citron direkt på fisken. "Fiskmoset" serveras med potatis och någon grönsakspuré. En mycket populär lunch här hemma!

5. Favoritmuskel

Favoritmuskel? I vilket syfte? Om det är den muskel jag helst tränar så måste jag nog säga hjärtat eftersom jag helst tränar konditionsidrott och inte styrka. Skulle dock vilja bli starkare i axlar och armar både av ytliga skäl (det är snyggt med vältränade armar helt enkelt) och av rent funktionella, kan inte ens göra en armhävning på tårna...:-(

torsdag 10 mars 2011

Mina bästa barnmatstips del 1

Jag har valt att, i alla fall nu till en början, laga så mycket som möjligt av Lillkillens mat av några anledningar. En av anledningarna är att jag vill veta vad jag stoppar i honom, barnmatsburkar håller bra kvalitet men lagar jag själv har jag full kontroll. I burkarna är allt rört ihop, lagar jag själv kan jag se om Lillkillen gillar köttet, morrötterna eller potatisen till exempel. Jag vill välja bra råvaror, för hela familjens skull, och att hitta bra ekologiska grönsaker och frukter, fint kött och kyckling har blivit något av en sport för mig. Dessutom är det väldigt roligt att laga barnmat!

Speciellt krångligt behöver det inte heller vara. I brist på träningspass att rapportera om tänker jag dela med mig av mina, något osorterade, bästa barnmatstips. Innan jag får värsta präktig-stämpeln på mig vill jag dock påpeka att jag serverar barnmatsburkar ibland, de är inte minst väldigt praktiska att ta med sig och ta till när tiden är extra knapp och inspirationen tryter.

Ett annat påpekande: Tänk på att alla barn är olika, det som fungerar för en kanske inte fungerar för en annan. Jag skriver ingen handbok utan bara mina egna erfarenheter.

-Smakportioner

Lillkillens första smakportion var potatis blandat med morot. Bara potatis ger en ganska stabbig konsistens som är svår att svälja. Att mixa potatis fungerar inte alls, det är något med stärkelsen, om man däremot blandar i morot, palsternacka eller broccoli blir den lättuggad och bra. Morot som första smak är även bra eftersom den är ganska söt, precis som bröstmjölk. Däremot kan morot fungera lite ”stoppande” för den lilla magen, så ta det lugnt i början.

-Första frukten

När Lillkillen testat morot, palsternacka, broccoli, och barngröt fick han smaka sin första frukt. Mosad banan. Banan är ju en alldeles utmärkt frukt. Lätt att mosa, kommer i sin egen förpackning och är lätt att få tag på ekologisk till ett bra pris. Problemet var bara att Lillkillen rynkade på näsan och spottade ut nästan allt. Broccoli gick bra men inte banan alltså! :-) Bättre gick det med päron som jag rev fint och blandade i barngröten. Bra att veta är att päron är lösande för magen.

Numera äter Lillkillen gärna banan både i gröt och som mellanmålsfrukt!

- Kiwi

Gott, nyttigt och hyfsat lätt att få tag på ekologisk. MEN, lite svårmosad. Till Lillkillen, som accepterar lite bitar i maten, har jag ibland skrapat ur kiwin med en sked. Om jag ska göra större laddning mixar jag med stavmixer till slät puré. Till en liten smakportion eller till exempel en portion gröt går det bra att pressa kiwi genom en vitlökspress. Jag har skaffat en ny som jag bara använder till barnmat.

Bra redskap!

Färgglatt kiwimos!

-Kryddigt och gott

Från den alldeles utmärkta boken, Josses barnmat, har jag hämtat följande tips. Lite kanel eller kardemumma tar fram det söta i frukten. Jag har t ex testat "krydda" kiwi, äpple, hallon och banan. I gröten får Lillkillen nästan alltid kanel tillsammans med någon frukt, mycket gott och populärt.

Boktips!

- På tal om gröt.

Visst lagar jag den mesta av Lillkillens mat men gröt och välling får han "färdig". Anledningen är att det annars kan vara svårt för barnet att få i sig tillräckligt med järn. En sak stör mig dock, det finns väldigt få grötar som inte är smaksatta. Det är "äpple och päron", "banan" eller "fruktgröt". Oftast består smaksättningen av juicekoncentrat. Förstår inte varför, det måste ju vara bättre att tillsätta färsk frukt i efterhand? På så sätt blir det ju dessutom lite mer variation i kosten, gröten smakar inte alltid banan (eller vad det nu kan vara). Det har varit i stort sett omöjligt att hitta 6-månadersgröt utan smaksättning tills den här gröten dök upp hos Nestlé. Nu närmar sig Lillkillen 8 månader så snart ska han även få testa Nestlés fullkornsgröt, kommer undvika de smaksatta grötarna in i det längsta.

4. I min träningsväska

Dags för fjärde delen i bloggutmaningen.

På min träningsväska står det att jag älskar New York vilket är lite pinsamt eftersom jag aldrig varit där. Tror i och för sig att jag kommer älska New York den dagen jag åker dit och jag är helt säker på att jag kommer dit. Väskan fick jag av mamma och pappa när de var där i höstas.



Min fina NY-väska är dock inte så välfylld. De gånger jag tränar på gym går jag till Friskis och Svettis här i närheten, duschar och byter om gör jag hemma. Med andra ord innehåller inte min väska speciellt mycket:

- Ett par skor, ett par mycket slitna Rykä som borde bytas ut omgående men jag tänkte satsa på ett par nya löparskor inför varvet istället. Om jag, vilket var väldigt längesedan, ska på spinning har jag istället med mig mina cykelskor. Har man en gång cyklat i cykelskor är det svårt att vara utan!


- En vattenflaska. Med vatten. Sportdryck eller annat dricker jag bara under cykellopp eller riktigt långa cykelturer under varma dagar.

- Min Iphone med hörlurar.

Om jag skulle utöka min träningsväska med något vore det ett nödfallsmellanmål, kanske en frukt eller en smörgås, ibland känns det långt hem trots att det inte är det! :-)

onsdag 9 mars 2011

3. Ett fint idrottsminne.

Vad gäller mina egna idrottsprestationer skulle jag kunna säga vilken "målgång" som helst. Upploppet på Lidingö tjejlopp som är rakt, brett och sluttar lite nedåt och därmed lämpar sig bra till att "spurta" och njuta en smula av sin prestation. Det klassiska Vasaloppsupploppet som är så SJUKT långt, det tog liksom aldrig slut men när det väl tog slut och jag fick åka under den där skylten efter genomförd Tjejvasa, var det med en sådan enorm lättnad att det var oslagbart. När jag gick i mål på sista etappen av Motions 6-dagars i Laholm och knappt kunde fatta att jag cyklat över 70 mil på en vecka. Alla fina minnen, men jag undrar om inte upploppet efter Vätternrundan ändå är det största, starkaste och finaste minnet...HITTILLS!

Så här skrev jag efter Vätternrundan 2009:

När det bara återstod 10 km kände jag en enorm lättnad - jag skulle fixa det här - och när vi rullade in på upploppet Motala kändes benen helt plötsligt pigga igen och hela gruppen orkade med en liten spurt. Inte förrän vi hade slagit oss ned i gräset med vår öl och vår pastasallad kontrollerade vi vilken tid vi hade fått...12.17...43 minuter snabbare än planerat

Vad gäller fina idrottsminnen som jag har upplevt framför TVn så är jag en sucker för underdogs. Som när Sveriges herrlag spöade Norge i OS-stafetten på längdskidor 2010. Eller när curlingdamlaget spöade Canada i samma OS. Och vem minns inte den australiensiske short trackåkaren som vann guld i OS 2002 och chockade alla, inklusive sig själv!

tisdag 8 mars 2011

Mina bästa barnmatstips!

Skrev ett jättelångt inlägg innan som jag på något mystiskt vis lyckades radera men publicera ändå, skumt! Imorgon, när jag förhoppningsvis är lite piggare och fräschare lovar jag att dela med mig av mina bästa tips och tricks i ämnet!

2. I mina öron när jag tränar.

När jag cyklar lyssnar jag aldrig på musik, egentligen hade det nog varit skönt när jag cyklar själv eftersom man då är ute ganska lång tid men jag känner att jag vill ha full fokus på trafiken.

När jag springer händer det att jag lyssnar på musik. Om jag väljer att lyssna på musik under ett löppass är det för att få lite ytterligare motivation och "boost"så då ska det vara musik med lite fart i. För att bara få bra löplåtar i öronen brukar jag pyssla ihop spellistor i Itunes. Jag är inte så petig att jag tänker på bpm utan det handlar mer om känsla. En bra löplåt är inte nödvändigtvis en bra "lyssnalåt" tvärtom kan det vara ett ganska effektivt sätt att "döda" en favoritlåt att sätta den i en mixad spellista. Jag försöker blanda så gott det går i mina spellistor för att få springa till olika typer av musik, just nu är det allt från Shakira och September till Coldplay, Timo och Säkert. Leker med tanken att mixa ihop en spellista som ska räcka hela Göteborgsvarvet men tänker att jag kanske hellre ska njuta av stämningen och sorlet, det kanske kan lyfta mig lite mer än musik. Vad tror ni?

Om jag inte lyssnar på musik händer det att jag lyssnar på podradio. Har till exempel testat promenera och springa till gamla sommarprogram, det fungerar jättebra. Jag kan lyssna hyfsat okoncentrerat (till skillnad från när jag lyssnar på ljudböcker) och de är lagom långa.

MEN, vissa gånger är det oslagbart att springa under tystnad. Till trafikbrus eller vajande träd! Med bara mina tankar som sällskap.

måndag 7 mars 2011

Visualiserade Gunde...

Träningsglädje-Sara skrev så här igår Att springa ultra sitter inte i benen. Det sitter i huvudet. Otroligt klokt. Nu ska ju jag visserligen inte springa ultra utan "bara" en halvmara men lika fullt längre än någonsin tidigare.

Jag har stor respekt för distansen men jag tror stenhårt på att jag kommer klara det. Jag måste ju tänka att jag kan klara det. Det sitter i huvudet helt enkelt. Men ibland är det svårt, ibland går det tungt, då gäller det att vända något negativt till något positivt. Pusha sig själv ett steg längre.

Jag har några favoritstrategier för att ta mig igenom det tunga och inte ge upp. Ibland ser jag mig själv gå i mål på det lopp som ligger framför mig, jag har redan gått i mål på Göteborgsvarvet flera gånger i mitt huvud. Ibland tänker jag att det är det här som avgör, klarar jag att springa hela vägen idag klarar jag Göteborgsvarvet. Ibland tänker jag på "Det lilla blå loket", jag tror jag kan, jag tror jag kan...




Idag gick det jättetungt att springa och då helt plötsligt var han där, Gunde! Kommer ni ihåg längdstafetten i OS i Calgary 1988? När Gunde åkte ut i spåret igen och hejade på Torgny Mogren på sista sträckan. På störtskönt dalmål ropade han du får vila sen!



5,9 kilometer sprang jag idag. Inte jättelångt men längsta passet i år och det är jag nöjd med.

Nu är det sen så nu får jag vila!
Tack för hjälpen Gunde! :-)

1. Min idrottsbakgrund

Här kommer svaret på första frågan i bloggutmaningen:

Jag vet inte om jag har så mycket idrottsbakgrund egentligen, men här följer en resumé av vad som hände innan den här bloggen föddes!

Långt tillbaka i tiden höll jag på med friidrott, golf och jazzdans. Jag gillade träningen men var ointresserad av att tävla. På idrotten i skolan var jag lat och ointresserad, alldeles för mycket bollsporter ansåg jag. På vintrarna åkte jag en del skidor, både på längden och utför men hellre än bra om man säger så. Men eftersom jag är uppvuxen i en snösäker del av Sverige så hörde det där med skidåkning liksom till allmänbildningen!

Efter gymnasiet flyttade jag söderut för att plugga och träningen blev mer och mer sporadisk. Ibland fick jag för mig att jag skulle ut och springa. Ett tag tränade jag gruppträning som spinning, body pump och danspass. Vissa veckor tränade jag 4-5 gånger, sedan kunde det dröja 3-4 veckor tills nästa gång. Behöver jag säga att jag inte var speciellt vältränad?

När jag träffade min man introducerade han mig till cykling, jag var till en början mycket skeptisk. Nykär som jag var la jag på mig några obligatoriska "sambokilon" och blev mer och mer ur form. För att göra något åt saken började jag springa igen. Jag sprang en slinga inte så långt från där vi bodde, den är väl drygt 2 kilometer och ganska platt. Än idag minns jag lyckan då jag tog mig runt hela varvet utan att stanna och gå :-) Det började bli roligt att träna igen. Maken tog med mig på cykelturer, jag började cykla lite smått med en kompis och tillsammans tog vi oss igenom mellanrundan på Hisingen Runt, 5 mil. Tillsammans cyklade vi också Tjejvättern. Jag började bli mer och mer hooked på cykling!

I 30-årspresent fick jag, av mina föräldrar, en racercykel. Världens finaste tyckte jag då, nu är jag lite sugen på att byta ut den. I samma veva började min syster och jag prata lite löst om det här med tjejklassikern. Hon hade precis fött sitt andra barn och jag gillade tanken med ett konkret mål att sträva emot. Utmaningen var antagen, Tjejvättern 2008 skulle vara vårt första lopp. Resten står att läsa i den här bloggen! :-)

När jag läser det jag precis skrivit slås jag av att jag, som inte gillar att tävla kan anmäla mig till lopp efter lopp och motiveras av det. Kanske har jag äntligen lärt mig hur jag tävlar mot mig själv!

Tidig barnvagnspromenad!

Lite kallt idag, vårkänslorna infinner sig inte riktigt! Men snart så, snart packar vi med oss mellanmålet och sitter ute på gräsmattorna i Slottsskogen! Nu får vi nöja oss med promenad och mellanmål på café, men det är ok det också! :-)

söndag 6 mars 2011

30-dagars bloggutmaning

Tänkte haka på Miss Agdas bloggutmaning, bara för att skriva om annat än misslyckade löpturer och missade yogapass. :-)

Det börjar imorgon:

1. Min idrottsbakgrund

2. I mina öron när jag tränar

3. Ett fint idrottsminne

4. I min träningsväska

5. Favoritmuskel

6. Mål med träningen

7. Favoritövning

8. Favoritmat

9. Mina inspirationskällor

10. Då mår jag som bäst

11. Favoritkonditionsträning

12. Favoritidrott

13. Mitt bästa kosttips

14. Favoritmellis

15. Då tränar jag allra helst

16. Favoritlivsmedel

17. Mitt måtto

18. En fredagskväll unnar jag mig gärna..

19. Hälsa för mig

20. Det här åt jag idag

21. Därför tränar jag

22. Min favoritfrukost

23. Detta skulle jag vilja utöva

24. Favoritidrottare

26. Så sover jag

27. Detta klara jag mig inte utan

28. Där tränar jag helst

29. Detta tränar jag allra helst i

30. Glöm inte att…

Springa långt...

I lördags sprang jag mitt tyngsta löppass i år. Ingen skön känsla överhuvudtaget! Dessutom alldeles för långsamt och alldeles för kort...

Gick igenom årets alla löppass och konstaterade att det längsta jag sprungit utomhus i år är...4,48 km! Dags att börja dubbla det i alla fall. Inom kort är ju planen att jag ska springa 21...Göteborgsvarvet!

Kom på att jag inte ska planera in ett antal löppass att klara i veckans planering utan en distans. Och vad kan vara mer lämpligt att börja med än just ett Göteborgsvarv, nästa vecka ska jag alltså springa 21 kilometer. Har räknat ut att för att klara det så måste jag springa i alla fall några pass över 5 km, har svårt att hinna mer än 3 pass i veckan och även om jag hinner 4 så måste ju i alla fall något bli längre, smart va?

Nu har jag inget att skylla på, varken förkylning eller halka. Nu kör vi!

torsdag 3 mars 2011

Tänder, kladdkaka och skönt löppass!

Trots tandsprickning för Lillkillen och en trilskande visdomstand för min del så har vi haft en bra dag. Har träffat föräldragruppen på fika och festade loss på en supergod kladdkaka, finns det något godare än kladdkaka? Knappast va! :-)

Med kladdkakan skvalpandes i magen klarade jag av veckans andra löppass. Trots att det varken blev snabbt eller långt hade jag en skön känsla i kroppen hela vägen, härligt! 4,3 km på 31 minuter, bättre kan jag!

onsdag 2 mars 2011

Bron...

Jag promenerar under Älvsborgsbron nästan varje dag. Och varje gång tänker jag samma sak "ska jag verkligen springa över den?". Jag har cyklat över den massor av gånger och tycker alltid att det är lika jobbigt, hur jobbigt kommer det då inte vara att springa? Om 79 dagar är det dags för Göteborgsvarvet, kanske dags att avdramatisera den där bron och se att den inte är så himla jobbig? Jag måste ju utnyttja att jag har hemmaplan på det här loppet!

Idag har det dock varit vilodag. Så när som på lite plankor och en hyfsat lång (7 km) barnvagnspromenad.

tisdag 1 mars 2011

Mammatid!

Idag var det ren avkoppling att komma ut och springa. Det var kallt, tungt och ganska vidrigt, men ändå skönt på något vis. Ingen musik eller radio, bara jag och mina tankar! :-) Noterar många löpare ute nu, kanske beror det på att vägarna tinat fram, kanske beror det på att jag just noterar dem nu när jag själv springer, vem vet! Noterar att alla ser väldigt allvarliga och koncentrerade ut, nästan lite sura faktiskt! Varför är det så? När jag cyklade som mest och mötte andra cyklister så hejades det glatt. Kan det vara så att jag också ser sur ut när jag springer och glad när jag cyklar? För det kan väl inte vara så att cyklister är gladare än löpare? :-) Jag får väl testa se lite gladare ut nästa gång jag springer! Djupa tankar som synes :-)

3,4 kilometer blev det hursomhelst, lite i kortaste laget men godkänt!