Igår blev det löpning med backintervaller, grymt tungt. Jag var helt slut, svetten dröp och på pulsklockan noterades de högsta värdena på mycket länge men jag känner mig ändå otroligt nöjd och glad.
Jag fick sällskap av pojkvännen fram till tuffa backen på 5:an sedan körde vi järnet upp och vilade på vägen ner. När jag var på väg upp den fjärde och sista gången kände jag mig som en elefant, orkade knappt lyfta fötterna, men då drog jag mig till minnes när jag precis börjat springa. Min inställning till den här backen var då att "den orkar jag aldrig springa upp" för jag fick alltid stanna och gå en liten bit. Jag kommer väl ihåg första gången jag faktiskt sprang uppför hela, visserligen höll jag på att dö när jag väl kom upp men jag kommer ihåg hur glad jag var över att jag faktiskt klarade det. Det var förra sommaren, igår sprang jag alltså upp FYRA gånger! Hah! Klar förbättring! :-)
Om precis en vecka går starten för Lidingö tjejlopp, jag kanske inte är i min allra bästa form men det känns i alla fall helt ok och jag är övertygad om att jag kommer klara det! Abborbacken here I come! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar