Vilken dag! Vi startade klockan 14.10 vilket vållade en del bekymmer vad gäller måltider. Men jag lyckades få till det rätt så bra faktiskt. Det blev till att käka frukost klockan 8, ganska rejäl lunch klockan 11, en banan och en bit bar ca 1 timme innan start. Förutom matplanerandet blev det en ganska märklig morgon. Jag åt, pysslade lite med kläderna (har jag kommit ihåg allt?), vilade lite och bläddrade rastlöst i någon tidning. Riktigt segt faktiskt!
Väl ute på Lidingö pirrade det rejält i magen. Jag hade satt upp två rätt så kaxiga mål, att springa på under 1 timme och att springa fortare än syster Yster. Tyvärr visade sig att backarna på Lidingö var för mäktiga eller möjligen så har min träning de här sista veckorna varit lite för bristfällig. Jag nådde inte något av mina mål - men jag är faktiskt rätt nöjd ändå! :-)
När starten gick satte Syster Yster av i ett rasande tempo, jag gjorde mitt bästa för att hänga på men när vi närmade oss första backen slog jag av på takten för att inte knäcka mig totalt redan från början. Tror att det kanske var ett taktiskt misstag för i och med att ett stort gäng tjejer då passerade mig blev det rejält trångt i backen och jag var tvungen att slå ner på takten ytterligare. Men men...man lär sig något nytt varje dag! :-)
Första kilometern gick annars helt enligt planen, till och med lite fortare. Allt kändes toppen. Kilometer 2-5 gick lite långsammare och jag började inse att under 1 timme skulle bli svårt. När jag lyckats besegra den mytomspunna aborrbacken (jag gick visserligen en liten bit men sprang det mesta) kände jag mig oövervinnerlig. Kilometerpasseringarna sjönk då igen och närmade sig 6 minuter som var målet. Sista backen var riktigt tuff (kanske var jag trött döh :-)) så där gick jag. När det var två kilometer kvar stannade jag och strechade ett krampande knä men sedan var det bara att ösa på. Upploppet var riktigt långt och härligt, på något underligt vis orkade jag både med att spurta om några och att vinka till hejarklacken (pojkvän, mor, far, svåger, syskonbarn och SYSTER...som lyckats spurta i mål 3 minuter innan mig).
Klockan stannade på 1:07:20, med andra ord en bit ifrån målet men vem bryr sig! Jag gav järnet, tog ut mig rejält och hade riktigt kul! Jag kanske till och med gör det igen någon gång... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar