Ungefär så känner jag inför simningen i Vansbro. Jag skiter fullständigt i hur det går, bara jag tar mig igenom det. Det kan kanske verka som en sund och verklighetsförankrad känsla men faktum är att jag vill inte känna så. Jag vill göra bra ifrån mig, egentligen gör det inget om jag kommer sist men jag måste känna att jag har gjort mitt allra bästa. Jag tror egentligen att jag KAN simma betydligt fortare än vad jag gör nu men så fort jag försöker ta i lite mer börjar jag tänka på teknik och andning och liknande och då tar det stopp. Då hamnar jag i den gamla vanliga sega lunken igen.
Idag simmade jag 1100 meter, tog 2 pauser och rättade till simglasögonen och med pauserna inräknat tog det ca 50 minuter!!! Jag vet att tiden inte är det viktiga men HALLÅ! :-) I och för sig slipper jag vändningar och lekande barn i Västerdalälven men där är det å andra sidan strömt vatten.
En positiv sak med dagens simpass var dock att jag hittat ett par simglasögon som passar mycket bättre. Pratade med min kusin som är en riktig fena på det här med simning (höhöhö :-)) och fick lite tips på vad man kunde kolla på till exempel är inte priset avgörande för hur bra glasögonen är. På vinst och förlust köpte jag därför ett par för 40 kronor på simhallen och de var bra mycket bättre än de jag köpte för mer än det dubbla på sportaffären. Visserligen blev de lite immiga men inte alls som de andra, dessutom satt de inte lika hårt runt ögonen. Däremot är de inte speciellt bekväma men enligt kusinen ska de inte vara det, man vänjer sig visst :-)
Kommer inte simma mer den här veckan, tar nya tag nästa vecka och kör tre pass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar