Visst skrek jag och grät glädjetårar när Charlotte Kalla vann sitt OS-guld igår, men jag hoppas verkligen att folk inte glömmer Marcus Hellners fjärdeplats på 15 km. Jag tror att jag har skrivit det här tidigare men jag blir alltid så sjukt imponerad av idrottsmän och kvinnor som lyckas ta ut sig själv till max. Så när Hellner låg där i målet och var så trött att han inte kom upp blev jag nästan lika rörd som när Kalla gick i mål :-) Han satsade allt på guld men orkade inte hela vägen, so what om han missade bronset det var ju inte det som var hans mål.
Hoppas nu bara att skidåkarnas framgångar smittar av sig så att vi får skrika ännu lite mer framför tvn :-)
Just nu sitter jag och laddar för en tripp till gymmet. Det snöar hysteriskt utanför fönstret så det känns inte vidare lockande att gå ut men ut ska jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar