torsdag 27 september 2012

Nytt mål...ett riktigt rejält ett!

Långt innan jag började springa mer regelbundet har jag sagt - någon gång vill jag springa ett marathon - jag kanske inte har tagit mig själv på så väldigt stort allvar men tanken har funnits där.

Nu har jag gått från tanke till handling och anmält mig. Den 1 juni 2013 står jag på startlinjen till Asics Stockholm Marathon. Det pirrar lite i magen - vad har jag gjort egentligen? Men samtidigt som det känns totalt vansinnigt så känns det så rätt.

För visst klarar jag väl det här? Jag vill gärna identifiera mig med den där trötta soffpotatisen som var glad bortom alla gränser när hon för första gången orkade springa tre kilometer utan att stanna och gå. Det var inte mer än kanske sex år sedan men sedan dess har jag cyklat Vätternrundan och en hel drös andra cykellopp och sprungit inte mindre än tre halvmaror. Tusentals människor springer marathon varje år, varför skulle inte jag fixa det?

Självklart kommer det innebära noggranna förberedelser och träning och självklart ska ni få följa med mig hela vägen in i mål!

1 kommentar:

Petra sa...

Självklart grejar du maran! Och det kommer kännas grymt efteråt. Du är GRYM!