Sömntankar

Stackars Lillkillen har sovit så dåligt ett tag nu. Eller sovit har han gjort men han gillar inte att somna, så det har blivit många sena kvällar i soffan som oftast slutat med att han hamnat i vår säng. Inte heller hans små "dagslurar" har fungerat bra, i vagnen sover han men inte i spjälsängen. Det märks verkligen hur lätt det är att permanenta ett sömnbeteende. Att sova i vår säng, som innan var nödlösningen, blev helt plötsligt det enda alternativet. Time to take action! Supermorsan och superfarsan to the rescue!

Gick till bibblan och kom hem med 3 böcker med hoppfulla titlar, lånade bland annat Anna Wahlgrens både hyllade och utskällda klassiker "Sova hela natten". Böckerna är tänkta som inspiration inget annat! Jag tror att barn är mer komplexa än att samma "metod" ska fungera för alla, dessutom måste det ju vara en metod som passar båda föräldrarna också. Tant Wahlgren vill till exempel att barnet ska ligga på mage, men det fungerar inte alls för Lillkillen. Om man bortser från riskerna med att sova på mage (som förvisso verkar vara ganska minimala när barnet är så här stort) så skulle han aldrig kunna somna så. När han ligger på mage så leker han punkt slut! Igår kväll körde vi igång, nu gäller följande:

- Hålla på mat- och sovtider (gjorde vi i och för sig redan men man kan alltid bli bättre). - Lägga Lillkillen när han är trött men inte sover (tydligen är det lättare att somna om då om han råkar vakna). - Lägga varannan kväll. - Lugna, vyssja, klappa Lillkillen när han ligger i sängen. - Inte ge upp!!!

Resultatet?

Lillkillen sov från 19.30 till 6 i egen säng, vaknade bara ett par gånger och frågade efter nappen. Han har dessutom sovit 2/3 lurar i egen säng, den tredje sov han i vagnen. Somnade 19.45 ikväll och sover fortfarande. Har bara varit där och pillat in nappen ett par gånger.

Misstänker att det är den där sista punkten vi har mest problem med, men det är nog lätt hänt när man är trött själv!